Hela helgen

Den här eftermiddagen har gått i trötthetens tecken. Helt sannolikt av den enkla anledningen att jag gjort mycket på kort tid, typ.

Igår städade jag på jobbet, sen åkte jag till skolan och suddade och skissade om grunden för nästa målning och sen hem för att powernappa så att jag skulle orka sätta löshår på Terés igår kväll. Det var kul, blev fint och vi båda dog av trötthet när vi var klara.

Idag jobbade jag, sedan åkte jag och klippte ex-Markus, sedan fick han köra mig till Hem & Hobby så jag kunde köpa en sådan där typ engångssladd (syftar på hållbarheten) till min laddare eftersom min mobil var totalt stendöd, sen åkte vi och dumpade ett soffbord på skolan och sedan cyklade jag till Ica och sedan åkte jag hem och powernappade en timme enbart för att vakna upp till två inställda kvällsplaner.

Jag tänker positivt och vill mena att, ja, okej, det suger kanske att jag är ensam en lördagkväll, som så många andra lördagar innan denna, men då kan jag i alla fall äta, dricka och fisa hur mycket jag vill i min egen säng.

Nu startade jag precis Pirates of the Caribbean the first ni vet. Johnny Depp ni vet. 

Ska ligga och fisa i takt med Johnny Depps sexappeal.

Trevlig helg.

Sjyssta vänner

Somnade i skolan idag. När jag vaknade hade Marcus och Pontus roat sig med att animera små filmer där jag bland annat sprängs av missiler och dylikt. 

Så här såg Marcus skapelse ut; 














Det är egentligen ljud och lite bättre upplösning, men ni fattar grejen. 

Tack

 

Dagens skapelser

Idag lyckades jag klämma ut tre hela grejer. Eller, den första akvarellmålningen som blev klar idag påbörjades redan i torsdags men det spelar ingen roll. Såhär ser den ut; 

Lite skumma färger och så, men dessa bilder har tagits med iphone och sådär, ja, ni fattar.

Sedan gav jag mig på uppgiften vi tilldelats i andra årskursen. Självporträtt i olika tekniker. Piece of cake tänkte jag och började teckna en bild av mig själv i A3-format. Blev skitnöjd. Fotar den med mobilkameran och när jag stolt ska visa den för min mor inser jag att jag ser helt kokobäng ut. Så in kör vi med den i ett redigeringsprogram och kapar en centimeter av bilden i mitten. Mycket bättre, bortsett från skarven då givetivis;


Hahahaha, orkar inte. Okej. Munnen och nederdelen av näsan är bra. Vi kan säga att den nedre halvan av teckningen blev just fine.

Sedan slängde jag ihop ett till porträtt, ett yttepytte. I akvarell då. Alltså tror inte ni fattar hur liten den här målningen är, för att vara mig. Typ A5? Hehehe. Bebis. Det finns mycket som skulle kunna vara bättre med den här, men jag gillar att den känns förenklad på något sätt. Samtidigt beskriver den mig ganska bra. Okej;


Så, det är allt ni får av mig idag. Hej då.
 

seriös hemmafixare

Tröttnade på att min spegel stått lutad mot väggen på min sekretär i snart ett år typ. Eller ah, tio månader i alla fall. Men eftersom jag inte har någon slagborr eller några andra coola verktyg så stoppade jag helt enkelt in en skruv i ett redan befintligt hål och hängde spegeln på sniskan. Sådär, ja.


Fin äckelblå tapet jag har i hallen va? Det enda den INTE gör är att på något sätt smickra kulören i min fina sekretär. (Lägger till halltapeten på checklistan för saker jag fullkomligt avskyr med min lägenhet.)


 

Eh

So, this day didn't turn out quite as it was supposed to. 
 
Men jag höll i alla fall vad jag lovade och sydde ett par kaninöron. 
 


Oktober månad

Idag bestämde jag mig för att jag drog sista penseldraget på den här målningen. Ungefär i samma stund kom jag att tänka på min mamma. Hur den påminner mig om henne. Lite på grund av orkidéerna men också vad en orkidé symboliserar för mig, vilket är pånyttfödelse och överlevnad. 

Orkidén är, för mig. en symbol för kvinnor som överlever. Min mamma överlever för fulla muggar och är lika vacker som den vackraste orkidén ever existing. Låt mig vara lite självisk och tacka min mamma, fina Pernilla Sällh Viotto, för att hon finns vid min sida nu och för alltid. 


Halvtaskigt foto av målningen, antar att jag kommer göra en reprofotografering av den senare, när tillfälle ges.
Åh, just det. Jag kallar den "October". (Coolt med engelska, jag vet.)
 

Tönt

Man är lagom blödig om man hinner komma två minuter in i introt av Disneys Tarzan och redan börjat böla. 



 

åh

vill dra till SF och vara konstnär på heltid

LOL HAHAHAHA HEHEHEHE

Tja. Idag tänkte jag erbjuda tre bilder för beskådning.

Den första föreställer mig i skolan, framför min pågående målning av bröst och ett nytt tillskott bland mina motiv - orkidéer.

 


Den andra föreställer mig i en väst som jag tyckte satt sådär extra bra. Kul med kläder som framhäver ens figur. (Läs: Köttbulle med tandpetarben-figuren)

 


Den tredje föreställer mig i en kanske något lite väl avklädd utgåva, fast med "naglarna" nylackade i ett galet grönt lack jag hittade för tjugo spänn i Skövde. 

 

Var i Skövde en sväng idag med några, vi åt på McDonalds.

Snippsnapp

Händelserik vecka

Oj så mycket som hunnits med den här veckan ändå! Jag har jobbat, varit i skolan, färgat Sofias  hår, varit på banken, målat bröstvårtor på min nya tutt-tavla, varit på Ullared och igår var det områdesfest med Systembolaget i Skövde och för att avrunda kvällen lite lätt och försiktigt så drog jag och Terés till Norra Piren för att se hur det känns att gå på College. 

Det sistnämnda kan ha haft fel effekt på oss Hjo-bor för nu kommer vi bara tro att det är SKITKUL. 

Idag blir det ett fint avslut på helgen med årets första Julshows-träff! 

Tog två selfies igår inne på toaletten på Karstorps kursgård. Tyckte de blev fula då, men nu känner jag typ lite "what the hell sistah, you pretty. you a damn fine gurrl! show you stuff, strut it!" Typ.

 

Food? What are we waiting for?!

"Privet my dear friend Guenther
I am an intelligent and kind lady. I like music, sports, 
literature, traveling and great tasting food. I like to cook 
different dishes and I think it is beautiful to cook for 
the dear people http://ur1.ca/i8i88
My friends say that my dishes are very tasty. I would like
to meet a man who is intelligent and kind, has a good character.
Send me a message
Evelina"

Heja heja

Ligger i sängen och känner mig så där extra sexig när jag halvnaket slevar i mig nutella. Damn gurl u fine typ.

Kollar på That 70's show och undrar varför man inte gjort That 80's show?

Tänker inte blogga om så mycket mer, däremot tänker jag ställa följande fråga;

Varför ser jag ut som 12 år ung på den här bilden?


Är det plutet? Det taskigasminket? Att huden ser bebisrumpelen ut? INGEN VET


(MALIN LINDHOLM 22 ÅR GAMMAL I JÖNKÖPING, OM DU SER DET HÄR SÅ SKA DU VETA ATT DU ÄR GO. SOM EN KO.)
 

Vilken dag, va!

Idag kan jag med handen på hjärtat tala om att jag haft en bra dag! Riktigt bra. 

Drog iväg tidigt imorse med Therés och Markus från jobbet, för att gå på HLR och första hjälpen-utbildning i Skövde. Så förmiddagen spenderades med lärorika aktivitet, trots att det jag med största sannolikhet kommer påminnas om mest när jag tänker tillbaka till utbildningen är kämpandet med det där klickandet på mini-Anne. Hatar mini-Anne. Men som alltid på utbildningar som är sammanlänkade med jobbet hade jag svinroligt. Man omges alltid av positiva och härliga karaktärer på jobbaktiviteter. Win!

Efter utbildningen drog jag och Therés till Elins esplanad och uträttade några av ärenden som resulterade i lite shopping, mestadels för Therés. MEN! Jag charmade till mig en tidig julklapp av mina föräldrar, antagligen enbart för att jag var så otroligt söt på bilden jag skickade till mamma;

-
Alldeles skitsöt, jag veeet. Nu kommer jag vandra runt hela hösten som ett rosa ludd på tandpetarben. 

Avrundade dagens aktiviteter med en lunch på Max, sedan fick jag skjuts hela vägen till skolan. Kladdade lite på min pågående målning, och sedan hade jag matte.............  Tredje försöket gillt, nu borde jag kunna ro matten i hamn va? Kanske. Vi får se.

Nu har jag precis flyttat runt lite saker i lägenheten för att oavsett hur mycket jag hatar den och vantrivs så mår man bra av lite varierande miljö, vet jag, för att jag tycker det. Det är säkert vetenskapligt bevisat också. 

Matdags typ. Bara att gå till kylen och välja och vraka. Tack igen, mamma och papap för erat generösa föräldraskap. Puss på er och alla andra som tydligen läser vad jag skriver av någon anledning. (Läs: kollar på bilderna. Snigg tjej)
 
Haha, papap
 

tisdag va?

Jag har tidigare märkt att mina läsare skjuter lite i höjden när jag skrivit om saker som bröstoperationer, mobbning och alopecia och nu även när jag skrivit om hur kasst jag mår. Kanske har en business där i någonstans? Hehehehe.

Idag har jag jobbat, sedan skulle jag till skolan men den där lilla "vilostunden" jag tänkte ta på vad som egentligen är lunchrasten, tog lite längre tid än väntat och jag var vaken typ halv fem igen på eftermiddagen. Jag antar att det är så det är ibland dock.

På kvällen drog jag till Netto med mamma, tanken var att jag skulle köpa mig kvällsmat men det slutade med att mamma och pappa fyllde på mitt matförråd väl för en månad framöver. Dessutom kom min lillebror förbi med sitt gymkort som han överlåtit till mig resten av sin bindningstid, som han dessutom betalar åt mig nu. What? "Jag tänkte att du kanske skulle bli lite piggare av att röra lite på dig och så", sade han. Dör lite inombords, finaste lillebrodern som existerar tror jag. Finaste familjen. Orkar inte. 

Här är en gif på mig och Lurving och mina skitstökiga hall. Okej, tack för mig.

 

Puss till er

Puss till alla som hört av sig till mig med stöttande ord och omtanke! Det gör så jävla mycket att känna sig brydd om, även om jag inte ens vet själv helt säkert vad det är som gör mig så nere. ♥ 


 

Vill typ gråta

För att jag är 22 år gammal och fortfarande väntar på att mitt liv ska ta fart, eller ens börja.
För att jag bor i den äckligaste lägenheten i hela staden.
För att jag satt käppar i mina egna hjul sedan dagen jag blev 18.
För att jag inte kan prata med någon på riktigt för att jag aldrig vill att någon ska ha något att hålla emot mig.
För att jag heller inte kan be om hjälp, för att jag själv inte anser att jag förtjänar den.
För att jag är rädd för att vakna upp och inse att mitt liv redan är över.
För att jag aldrig tillåtit mig själv att verkligen bara må bra.
För att jag helt ärligt inte tror att jag kommer leva ett normallångt liv.
För att jag inte känner mig hemma innanför min egen dörr.
För att jag vill för mycket för att ens orka bry mig.

Helggg

Sååå, i fredags jobbade exakt samma timmar som skolan pågick, men direkt efter jobbet så drog jag hem och hämtade en tårta jag slängt ihop under torsdagskvällen eftersom jag idiotiskt nog lovade några av min konstkollegor just en sådan förra veckan.

På kvällen drog vi ut några stycken till kåren i Skövde, trots att jag tidigare i somras lovade mig själv att aldrig återvända. Som krydda på JUST det där mos-löftet höll jag på att nekas inträde för att min legitimation var en månad gammal. Ironin i att inte komma in på 18års-klubb när man jobbar på systembolaget. Heh. Det löste sig i alla fall och det blev en kult kväll till slut.

Igår jobbade jag igen och bar stolt upp ena halvan av håret som dagen innan hade sprayats rosa i kombination med lite glitterrester runt ögonen. Space hooker for the win. Efter jobbet drog jag upp till Pontus och typ bara chillade där med honom och idag väcktes jag med köttbullar och makaroner på sängen. 

Nu ligger jag i min säng med solglasögonen på mig för att mina vanliga glasögon är borttappade och linserna skaver och jag har inte bokat ny tid hos optikern ännu. Therefor, solglasögon med styrka på.


Ganska random bildkollage där enbart tre av fem bilder faktiskt är från helgen. Gissa vilka?

Svartvitt x 2

Jag har färgat håret. Fast svart och vitt räknas knappt som färger men ni fattar vad jag menar. Note to self; chilla på livet när du har obegränsad tillgång till silverschampo eller andra produkter innehållande violett eller pärl-pigment, oki?

VARNING FÖR SKITSTOR BILD


Akrylfärg på handen, hehehehhe. Och munsår. Tyst.


Det andra, lite mer viktiga svartvita för dagen är det här;

 
Såg tillsammans med barnets tillhörande mor, Miranda, den här lilla pluppen idag. Så fet känsla, så otroligt fint och jag är så jävla stolt att jag får vara med på min äldsta väns största resa typ! 

Jag fick såklart behålla en av ultraljudsbilderna och den kanske eventuellt redan står inramad i fönstret. 

(Ska fortfarande skriva om bröllopet men väntar fortfarande på att kunna lägga vantarna på lite fina bilder så jag kan skriva ett KULT inlägg och inte ett okult.)
 

Två konstiga känslor

När man slumrar till lite och egentligen inte kan lista ut under exakt hur pass lång tid du sovit, men tillräckligt länge för att drömma om gamla vänner. Under tiden man återinfinner sig i verkligheten tar det en stund innan man kommer ihåg att det just är gamla vänner och varför, men är osäker på hur man känner kring just det.

När man tappar bort sig lite i tankarna och kommer på sig själv med just det, inser vad man tänkte på och fylls av värme och någon sorts studsande känsla i bröstet. Den där upptäckten, att just det som cirkulerade i tankarna innan jag tvingar mig själv att sluta dagdrömma, är något som gör mig lycklig utan att jag kanske förstått det innan.




Två olika känslor jag reflekterat över under dagen, och vi är bara halvvägs igenom den typ. En lite jobbig och en jag önskar att jag kunde känna oftare, eller i alla fall uppmärksamma oftare. Jag kan inte låta bli att undra om den där känslan kanske alltid finns där när vi drömmer fina drömmar eller dagdrömmer, utan att vi tänker på det. 






Drunknar

Jag vet ärligt talat inte om jag orkar ett år med något som, för varenda sekund spenderad, totalt tömmer mig på all min energi och därigenom allt jag är, till skillnad från föregående år där det enda jag utsattes för var total lycka.

Jag har använt min röst

Idag är  det många som klär upp sig lite extra och sådär, för att liksom fira demokratin. Jag tycker det är fint. Jag valde dock  att gå till vallokalen iklädd kortkort kjol och struntade i BH:n. Subtilt eller inte spelar inte så stor roll, det var hur jag valde att fira min del i vårat demokratiska samhälle. 

Så jag har röstat nu, och känslan när man tackar för sig och lämnar lokalen påminner om känslan man får när man åstadkommit något typ. Det känns fint. Är fett skraj att den känslan slås ut av besvikelse eller ren panik ikväll men jag tänker förutsätta att allt går skitbra tills motsatsen är bevisad.

Nu ska jag fortsätta spendera resten av dagen i sängen med min håriga mjau.


Jag ska skriva ett grymt bra inlägg om min systers bröllop så fort jag lokaliserat min systemkamera så att jag kan visa lite bilder i samma veva. Så hold your tits tills vidare, liksom. 

En liten pytteupdate

 
Glömmer givetvis alltid att förnya domänen. Kanske borda köpa upp den för några år framåt just to be sure, liksom.


Är det någon som undrar what's up? Yes, jag har blivit lite som Ylva i PH you know, blandar engelska med swedish. Det är sick ballt. 

Jag ligger för tillfället med en påse från Hemmakväll, vilket är föga förvånande då jag i söndags övertalade min pojkvän att det var sista gången på ett jävla tag som planerade söt-intag skulle förekomma. Jag ljög. Jag har ätit skräp i olika former varenda dag sedan sist vi jag umgicks med min pojkvän. Om någon undrar så är det tre dagar sedan nu. Kanske inte så lång tid ifrån varandra, men desto mer tid för en diabetiker att missköta sig. 

Önskar att jag kunde känna den där "jag är tjock så sluta ät föralltid"-skammen vid fler tillfällen än enbart när jag är med honom eller någon annan som jag inte har blodsband till. Och jag vill bara påpeka följan
de; neeeeej min pojkvän får mig inte att känna mig som världens vidrigaste, det står jag för helt själv. Och nej, ja
g älskar mat så kommer aldrig sluta med det igen heller, men det vore ju gött om det fanns ett lock på foderluckan ibland liksom.
Kanske är det någon som undrar vad all self-pity kommer ifrån? Alltså, jag skulle inte kalla det för pity, även om jag har full förståelse för om det är så det framkommer i skriven text. Svaret är i alla fall att jag just nu 
befinner mig i vad jag skulle vilja kalla för en mindre bekväm fysisk form. Jag fullkomligt vantrivs i min hårfärg, min tråkiga fula bruna. Missförstå mig rätt - jag gör det för min systers skull och hennes bröllop och det finns inget som gör mig gladare, men jag avskyr att se så jävla normal ut. Avskyr det verkligen. Fy.

Men åh andra sidan, det nalkas bröllop! Det kommer alldeles garanterat bli en fantastisk upplevelse även om jag inte kommer kunna slappna av och njuta till fullo förren min solosång är avklarad. Lyckligtvis sker den ju i kyrkan och inte längre in på dagen så jag kan kanske på något sätt relatera till Nathalie och Per - andas ut efter ceremonin liksom. He-he-he.

Alltså, nu måste jag sova. Egentligen kunde jag babblat på om mer men jag kände mest för att spy ut min något hatiska självbild för någon mer än min mor typ.

Jag kanske skriver någon gång, igen.


(Bilden lade jag upp mest för att mina ben faktiskt är oklanderliga och det är nog det enda på min kropp som aldrig sviker. Det är liksom viktigt att alltid hitta något positivt i allt, tycker jag. Däremot lär bilden fucka upp inlägget så ignorera den om ni tänker vara bittra nu,okej?)
 

Pride

Ännu en stor tavla som i själva verket faktiskt är skitstor. Kommer inte ihåg exakt men ca 180 hög kanske? Ska man komma ihåg exakta mått på sina verk? Är det ett krav?

Hur som haver står denna hemma hos mina föräldrar som numera är stolta ägare och som planerar att pryda en vägg med denna målning inom en snar framtid. Hoppas jag.

Glömma bör man ej att mina målningar givetvis gör sig bäst i verkliga livet så åk hem till mitt barndomshem och beskåda. Do it. 

I said "do it".

 

Mitt käraste alster, Miranda.

Jag kan inte riktigt låta bli att visa upp detta alster heller. Många har sett den här in progress här i bloggen men det slutgiltiga resultatet har jag hållit lite på. Det här är en ganska stor målning, ca 90 x90 i storlek och mitt livs musa har ställt upp som modell. 

Den kärleken jag känner för den här kvinnan känner jag för min målning nästan lika mycket, dels för att det är den första riktiga målningen jag någonsin färdigställt och för att motivet tillhör just henne.

Sedan gillar ju faktiskt alla ett par goa tits också.

 

Konstigt, faktiskt

Att jag precis nu insåg att jag inte uppdaterat min fyndigt döpta kategory "Fartsy Art" på länge. Men jag fixar det.

Den här har säkerligen skymtats på lite bilder både här och på instagram men här är den så gott som den kan beskådas utan att vara i verkliga livet. 

Det här var inget tidskrävande verk på något sätt, men det i sig bidrog till en del charm, tycker jag, som efter nästan ett halvår nu lärt mig se den på ett annat sätt. Och lite kul att se på, det är den faktiskt.

I alla fall; 

 
 

En sådan där dag

Lugnt på jobbet - spara in några timmar. Yay, tänkte jag, då kan ju jag använda de där extra timmarna på dagen till lite sådant där som skulle gjorts färdigt helst igår.

Vad gör jag? Jag går istället hem, äter mat och däckar i sängen i två timmar efter att ha sagt till mamma att jag bara skulle ta en "tupplur". 



På tal om lite annat;